Kommunens beslutanderätt och processen vid vindkraftsetablering

Kommunens dubbla roll

När ett företag vill bygga en vindkraftspark har kommunen en mycket viktig och avgörande roll. Denna roll styrs främst av två centrala lagar: Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL).

  • Miljöbalken reglerar verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Här har kommunen en avgörande vetorätt.
  • Plan- och bygglagen reglerar hur mark och vatten får användas och bebyggas. Här styr kommunen via sin planering.

Att förstå hur dessa lagar samverkar och vilken makt och vilket ansvar kommunen har är grundläggande för att kunna hantera vindkraftsärenden.

1. Det kommunala vetot – Att säga ja eller nej enligt Miljöbalken

Den kanske viktigaste makten kommunen har är rätten att säga ja eller nej till en vindkraftsetablering som kräver tillstånd enligt Miljöbalken. Detta kallas formellt att kommunen ska tillstyrka etableringen (godkänna/ge sitt samtycke).

  • Vad styr? Rätten att tillstyrka eller avstyrka regleras i Miljöbalkens 16 kapitel, 4 §.
  • Vem beslutar? Det är Kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ, som fattar det slutgiltiga beslutet om kommunen ska tillstyrka eller avstyrka. Kommunstyrelsen förbereder oftast ärendet.
  • När i processen? Kommunen måste yttra sig i frågan innan den myndighet som prövar tillståndet (oftast Länsstyrelsen) fattar sitt beslut. Länsstyrelsen skickar ärendet på remiss till kommunen och begär detta yttrande, ofta med en tidsfrist.
  • Konsekvenser av beslutet:
    • Om kommunen säger NEJ (Avstyrker): Då får tillstånd enligt Miljöbalken inte ges. Projektet stoppas i sin nuvarande form. Kommunens nej är alltså ett absolut veto.
    • Om kommunen säger JA (Tillstyrker): Då kan Länsstyrelsen (eller senare Mark- och miljödomstolen vid överklagan) fortsätta prövningen. Om alla andra krav i Miljöbalken är uppfyllda kan tillstånd ges. Ett ja från kommunen är en nödvändig förutsättning, men ingen garanti för att projektet får tillstånd.
  • Grunder för beslutet: Lagen anger inga exakta grunder, men beslutet ska representera kommunens samlade bedömning. Faktorer som vägs in är ofta:
    • Förenlighet med kommunens översiktsplan (ÖP) och syn på lämplig markanvändning.
    • Resultatet från samråd och inkomna synpunkter från närboende och andra.
    • Bedömning av projektets miljökonsekvenser (baserat på Miljökonsekvensbeskrivningen, MKB).
    • En avvägning av lokala för- och nackdelar (t.ex. arbetstillfällen, intäkter, påverkan på boendemiljö, natur- och kulturvärden, andra näringar).

2. Kommunens roll enligt Plan- och bygglagen (PBL) – Markanvändningen

Kommunen har planmonopol, vilket innebär att det är kommunen som bestämmer hur mark och vatten ska användas genom sin fysiska planering enligt PBL.

  • Översiktsplanen (ÖP):
    • Detta är kommunens strategiska dokument för långsiktig mark- och vattenanvändning.
    • ÖP bör ge vägledning om var i kommunen vindkraft kan vara lämpligt eller direkt olämpligt (t.ex. genom att peka ut områden). En aktuell och tydlig ÖP underlättar hanteringen av vindkraftsärenden och ökar förutsägbarheten.
    • Kommunens beslut om tillstyrkan (vetot enligt MB) bör väga tungt hur väl projektet stämmer överens med ÖP.
  • Detaljplan (DP):
    • En detaljplan reglerar markanvändningen mer i detalj inom ett specifikt område.
    • För vindkraftverk som placeras utanför detaljplanelagt område krävs normalt ingen ny detaljplan. Miljötillståndet enligt MB anses då vara tillräckligt styrande för själva verken.
    • En detaljplan kan dock behövas om tillhörande anläggningar (t.ex. större transformatorstationer eller nya vägar) behöver byggas inom ett område som redan är detaljplanelagt eller där detaljplan behövs av andra skäl.
  • Bygglov:
    • Själva vindkraftverken (torn och rotor) kräver i regel inte bygglov enligt PBL om de omfattas av ett tillstånd enligt Miljöbalken.
    • Bygglov kan däremot krävas för andra delar, som fundament, servicebyggnader och nätanslutningsstationer. Detta prövas av kommunens byggnadsnämnd.

3. Processens gång – En förenklad översikt

Att få tillstånd för en vindkraftspark är ofta en lång process. Här är de viktigaste stegen ur kommunens perspektiv:

  • Initiativ: Ett företag (projektör) identifierar ett potentiellt område och startar undersökningar.
  • Samråd: Projektören bjuder in till samråd för att informera och samla in synpunkter från Länsstyrelsen, kommunen, närboende, allmänhet m.fl. Kommunens aktiva deltagande här är viktigt.
  • MKB: Projektören tar fram en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver projektets förväntade miljöpåverkan.
  • Tillståndsansökan: Ansökan (inklusive MKB) skickas till Länsstyrelsen (eller i vissa fall Mark- och miljödomstolen).
  • Remiss: Länsstyrelsen skickar ansökan på remiss till berörda, inklusive kommunen för yttrande om tillstyrkan (vetofrågan).
  • Kommunens beslut: Kommunen (oftast kommunstyrelse -> kommunfullmäktige) analyserar underlaget och beslutar: Tillstyrka (JA) eller Avstyrka (NEJ). <= DETTA ÄR KOMMUNENS VIKTIGASTE BESLUT.
  • Länsstyrelsens beslut: Om kommunen sagt JA, fattar Länsstyrelsen beslut om tillstånd kan ges enligt Miljöbalkens alla krav.
  • Överklagande: Länsstyrelsens (och ibland kommunens) beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen.
  • Ev. bygglov: Bygglov enligt PBL hanteras för de delar som kräver det.
  • Byggnation och drift: Om alla tillstånd vunnit laga kraft.

4. Viktiga aktörer – vem gör vad? (översikt)

  • Projektören/verksamhetsutövaren: Utvecklar projektet, tar fram MKB, söker tillstånd, bygger och driver anläggningen.
  • Länsstyrelsen: Prövar och ger tillstånd enligt MB, samordnar ofta remisser, har det övergripande tillsynsansvaret i länet och ger tillsynsvägledning till kommunerna.
  • Kommunen: Beslutar om tillstyrkan (veto enligt MB), ansvarar för planering enligt PBL (ÖP, DP, bygglov), företräder lokala intressen och utövar den löpande tillsynen enligt Miljöbalken (oftast via miljönämnden eller motsvarande förvaltning) över att tillståndets villkor följs.
  • Andra myndigheter: T.ex. Försvarsmakten (radar/lågfartsflyg), Transportstyrelsen (flyghinder).
  • Sakägare, närboende, allmänhet m.fl.: Har rätt att delta i samråd, yttra sig, och i vissa fall överklaga beslut.

Sammanfattning: Inför beslut om att tillstyrka eller avstyrka (Veto)

När kommunfullmäktige ska besluta om att tillstyrka eller avstyrka ett vindkraftsprojekt, är några centrala frågor att ställa sig:

  • Stämmer projektet överens med vår Översiktsplan och vår vision för kommunens utveckling?
  • Vad visar Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)? Är de identifierade miljöeffekterna acceptabla för kommunen? Är underlaget tillräckligt bra?
  • Vad har framkommit under samråd och remiss? Har relevanta synpunkter beaktats?
  • Vilka är de förväntade lokala nyttorna (t.ex. ekonomiska)?
  • Vilka är de förväntade lokala nackdelarna och störningarna?
  • Hur väger vi sammantaget dessa olika intressen och konsekvenser för kommunens bästa på lång sikt?

Att förstå MKB och bedöma miljöpåverkan